Hur lång tid tar det att lära sig spanska? Vad forskningen säger

Runt 600 lektionstimmar för diplomater som pluggar på heltid, och längre för de flesta av oss. Vad FSI:s siffror betyder, varför uppskattningarna skiljer sig och vad som får det att gå fortare.

Två lerfigurer med väskor står ovanför en turkos vik och en by med färgglada hus på en sluttning.

Kort sagt: För den som har engelska som modersmål är spanska ett av de snabbare språken att lära sig. Det amerikanska Foreign Service Institute räknar med att dess studenter når en professionell nivå på 23 till 24 veckor, eller 575 till 600 lektionstimmar. Men de studenterna pluggar på heltid, lägger flera timmar på läxor varje dag och antas ha fallenhet för språk. Räknar du med läxorna får du räkna med ungefär 950 timmar fokuserat arbete för en hög nivå. Med 30 minuter om dagen blir det ungefär fem år, med två timmar om dagen lite drygt ett. En användbar vardagsnivå når du mycket tidigare.

Det korta svaret, och haken

Om du söker på den här frågan möter du samma siffra om och om igen: ungefär 600 timmar. Den kommer från Foreign Service Institute (FSI), skolan som utbildar amerikanska diplomater. Två av dess medarbetare, Frederick Jackson och Marsha Kaplan, beskrev skolans erfarenheter i en artikel från 2001. I deras tabell ligger spanska i kategori I, gruppen av språk som är ”nära besläktade med engelska”, tillsammans med franska, italienska, portugisiska, nederländska och svenska. För de språken räknar FSI med att studenterna når målet på 23 till 24 veckor, eller 575 till 600 lektionstimmar. Svårare språk tar 44 veckor (kategori II) eller 88 veckor (kategori III, till exempel arabiska, kinesiska, japanska och koreanska).

Det är de goda nyheterna. Haken finns i det finstilta, och den spelar större roll än rubriken:

  • Målet är högt. FSI siktar på ”allmän professionell språkfärdighet” i tal och läsning: att tala så korrekt att man klarar representation och yrkesmässiga diskussioner, och att kunna läsa det mesta i en dagstidning. Det är långt mer än att beställa på restaurang.
  • Timmarna är bara lektionstimmar. Enligt FSI kräver snabb inlärning minst fyra lektionstimmar om dagen, fem dagar i veckan, plus tre eller fler timmar självstudier om dagen.
  • Studenterna är ovanliga. Tabellen utgår från en person med engelska som modersmål och ”mycket god eller bättre fallenhet” för språkinlärning i klassrummet. Artikeln tillägger att mindre skickliga elever i regel behöver längre tid. FSI:s studenter är vuxna (medelåldern var 41), och den genomsnittliga studenten kunde redan 2,3 andra språk.
  • Klasserna är pyttesmå. För nybörjare i språk som spanska har FSI högst sex studenter per klass.

600 timmar är alltså inte hur lång tid spanska tar. Det är hur lång tid spanska tar för begåvade, erfarna elever i pyttesmå klasser som pluggar på heltid, innan du räknar in deras läxor.

Vad FSI:s data faktiskt visar om spanska

En andra titt på FSI:s egna siffror ger en användbar detalj. Ekonomerna Barry Chiswick och Paul Miller (2005) använde FSI-resultat för engelsktalande amerikaner med genomsnittlig fallenhet, uppmätta efter 24 veckors utbildning, för att bygga en skala över hur svårt varje språk är. På den skalan är 1,00 det svåraste (japanska) och 3,00 de lättaste (afrikaans, norska och svenska).

Spanska fick 2,25. Franska fick 2,50. Med andra ord: efter samma 24 veckor talade genomsnittliga spanskstudenter sämre än de som lärde sig de lättaste germanska språken, och något sämre än de som lärde sig franska. Spanska är lätt jämfört med de flesta språk, men i FSI:s register var det inte det lättaste.

Hur säkra är vi? FSI:s siffror är verkliga uppgifter från decennier av undervisning, vilket är ovanligt och värdefullt. Men de beskriver en grupp elever i en sorts program. Använd dem som en måttstock för att jämföra språk, inte som ett löfte om din egen tidsplan.

Vad ”lära sig spanska” betyder: nivåer, inte en mållinje

”Hur lång tid” blir meningsfullt först när du säger ”för att kunna vad”. I början klarar du något i stil med Where is the station? (Var ligger stationen?). På FSI:s målnivå kan du driva en åsikt på ett möte. Det är år mellan dem.

I Europa beskrivs nivåer oftast med GERS (Gemensam europeisk referensram för språk, på engelska CEFR): A1 och A2 för användare på grundläggande nivå, B1 och B2 för självständiga användare, C1 och C2 för avancerade användare. Varje nivå har ”kan”-beskrivningar. På B2 kan man till exempel ”ge tydliga, detaljerade beskrivningar inom ett brett spektrum av ämnen” som hör till ens intresseområde.

Du kommer också att se timantal kopplade till varje GERS-nivå, och de stämmer sällan överens med varandra. Det finns en anledning. Som lingvisten Jan Hulstijn (2007) påpekade byggdes GERS-nivåerna på språklärares och andra experters bedömningar av vilka beskrivningar som hör till vilken nivå, inte på data om hur verkliga elever utvecklas. Ramverket är ett mycket bra sätt att beskriva vad någon kan. Det var aldrig ett stoppur.

I USA är den vanliga måttstocken ACTFL-skalan (från American Council on the Teaching of Foreign Languages), som delar upp varje huvudnivå i mindre delnivåer. FSI:s mål motsvarar enligt Jackson och Kaplan ungefär ”Superior” på den skalan.

Så ser det ut med ett normalt schema

Här blir siffrorna nyktra, och sedan användbara.

Takten i klassrummet

Daniel Isbell, Paula Winke och Susan Gass (2019) följde 814 universitetsstudenter som läste kinesiska, franska, spanska och ryska vid ett stort offentligt universitet i USA (374 av dem spanska) och testade deras muntliga färdighet med ett officiellt ACTFL-test två till fyra gånger under två år. I genomsnitt gick eleverna framåt ungefär en tredjedel av en delnivå per termin. Enkelt uttryckt: i en vanlig universitetskurs tog det ungefär tre terminer att klättra ett enda litet steg på skalan. Forskarna fann också att språket i sig inte gjorde någon egen skillnad för startnivån eller utvecklingen, medan elevernas tidigare erfarenhet och motivation förklarade ungefär 43 procent av skillnaderna i var de började och 23 procent av skillnaderna i hur snabbt de utvecklades.

Räkneexemplet för självstudier

FSI:s siffror går att göra om till en grov personlig uppskattning, så länge du kommer ihåg vilka de beskriver. Under 24 veckor lägger tre timmar självstudier om dagen, fem dagar i veckan, till ungefär 360 timmar till de 575 till 600 lektionstimmarna. Det blir ungefär 950 timmar fokuserat arbete för att nå en professionell nivå under idealiska förhållanden.

Studier varje dag Tid till ungefär 950 timmar
30 minuter ungefär 5 år och 2 månader
1 timme ungefär 2 år och 7 månader
2 timmar ungefär 1 år och 4 månader

Två ärliga justeringar:

  1. De flesta av oss är inte FSI-studenter. Ingen handplockad fallenhet, ingen klass på sex med en utbildad lärare. Räkna med att behöva mer än så här, inte mindre.
  2. De flesta av oss behöver inte FSI:s mål. Avslappnade samtal, resor, serier med undertexter och lätta romaner kommer långt före ”yrkesmässiga diskussioner inom specialområden”. Är det ditt mål räcker en bråkdel av de här timmarna.

Vad som snabbar upp (och vad som inte gör det)

Koncentrerad tid slår ett långsamt droppande

Det här förvånar många. Raquel Serrano och Carmen Muñoz (2007) jämförde tre engelskkurser vid universitetet i Barcelona, alla med samma 110 timmar: en utspridd över sju månader (fyra timmar i veckan), en över tre till fyra månader (åtta till tio timmar i veckan) och en packad i fem veckor (25 timmar i veckan). Deltagarna, mest universitetsstudenter på mellannivå, lärde sig mer när samma timmar var koncentrerade till en kortare period.

Andra studier pekar åt samma håll. I Québec jämförde Laura Collins och kollegor (1999) intensiva engelskprogram för ungefär 700 fransktalande lågstadiebarn och fann bättre resultat när engelsktimmarna var koncentrerade till halva läsåret i stället för utspridda över hela. Serrano (2011) fann med 152 engelskstudenter att elever på mellannivå fick ut mer av intensivkurser, medan avancerade elever inte hade lika stor nytta av dem. Patsy Lightbown och Nina Spada (2020) gick igenom den här typen av belägg och menar att perioder av intensiv undervisning är ett av de bättre sätten att ge elever mer användbar tid.

Men det spelar ändå roll att sprida ut repetitionerna

Det kan låta som att det motsäger allt du har hört om spridd repetition (spaced repetition). Det gör det inte riktigt. Su Kyung Kim och Stuart Webb (2022) slog ihop 48 experiment med 3 411 deltagare och fann att utspridd övning hade en medelstor till stor effekt på inlärning av andraspråk, och att längre uppehåll mellan övningstillfällena fungerade bättre på fördröjda test.

De två resultaten passar ihop så här: sprid ut dina repetitioner av specifika ord och former, men koncentrera din totala studietid när du kan. En månad då du pluggar en eller två timmar om dagen tar dig oftast längre än samma timmar utströdda över ett år.

Ett besläktat språk hjälper, när du kan det väl

Om du redan talar portugisiska, italienska eller franska har du ett verkligt försprång. En enorm studie av ungefär 50 000 vuxna som lärde sig nederländska, med 62 olika förstaspråk (Schepens, van Hout och Jaeger, 2020), fann att förstaspråket stod för 9 till 22 procent av skillnaderna i muntlig färdighet, och att nästan 80 procent av den effekten kunde förklaras av hur lika språken var i ljud, ordformer och ordförråd. Studien handlar om nederländska, men principen gäller även i andra fall.

Det finns ett villkor. Jackson och Kaplan rapporterar att det vid FSI bara gav en användbar fördel att kunna ett besläktat språk när eleven talade det på professionell nivå eller bättre. Två år av skolfranska kortar inte din spanska särskilt mycket.

Läsmängd

Ju mer spanska du förstår, desto mer spanska kan du ta till dig, och desto snabbare växer ditt ordförråd. En metaanalys av 34 studier med 3 942 deltagare (Nakanishi, 2015) fann en medelstor positiv effekt av extensiv läsning, alltså mycket lätt och trevlig läsning, på läsfärdigheten. Vi går djupare in på hur du gör i så lär du dig ett språk genom att läsa.

Det finns ingen genväg förbi tiden

Jackson och Kaplan är raka på den punkten: den tid en nybörjare behöver för att nå professionell färdighet ”kan inte kortas ner nämnvärt”. FSI försökte korta sina program, och det fungerade inte. Metoder kan få dina timmar att räknas mer, men du behöver fortfarande timmarna.

En realistisk plan

  1. Välj ett mål som du kan beskriva. ”Föra ett 20 minuter långt samtal om min vecka” eller ”läsa en kort roman” är bättre än ”bli flytande”.
  2. Räkna timmar, inte månader. För en enkel logg. Den gör ”jag kommer ingenstans” till ”jag har gjort 80 timmar”, vilket är ärligt och motiverande.
  3. Hitta ett dagligt minimum som du håller. Trettio minuter varje dag blir över 180 timmar om året.
  4. Lägg in intensiva perioder. En semestervecka, en sommarkurs eller en månad med extra kvällar tar dig längre än samma tid utspridd tunt.
  5. Repetera enligt schema. Ta fram orden du slog upp igen efter en dag, efter några dagar och efter en vecka.
  6. Läs och lyssna mycket på din nivå. Lätt material som du tycker om är hur timmar blir ordförråd.
  7. Tala tidigt, även om det går dåligt. Timmar av läsning och lyssning bygger förståelse, men att tala kräver egen övning.

Där Franzie kommer in

Franzie är ett sätt att göra de timmarna lättare att hålla fast vid. Appen skriver berättelser på spanska på din nivå, om ämnen du själv väljer, så att den dagliga läsningen känns som läsning och inte som läxor. Du kan trycka på vilket ord som helst för en översättning och hjälp med grammatiken, spara det för repetition och sedan använda de nya orden i ett kort rollspel efter varje kapitel. Det är ett sätt att samla jämna timmar, inte en genväg förbi dem.

Ett rollspel i Franzie på spanska: du frågar om du kan betala med kort, och Franzie, som Eleni, räcker över färjebiljetterna och säger att kaptenen inte väntar.
Efter varje kapitel spelar Franzie en karaktär så att du kan använda de nya orden direkt.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det att lära sig flytande spanska?

För en professionell nivå räknar Foreign Service Institute med 575 till 600 lektionstimmar plus dagliga läxor, ungefär 950 timmar totalt, för mycket duktiga heltidsstudenter. De flesta behöver längre tid, och de flesta behöver inte den nivån för att använda spanska obehindrat.

Kan man lära sig spanska på 3 månader?

Inte till en hög nivå. FSI:s heltidsstudenter, med minst sju timmar lektioner och studier om dagen, behöver 23 till 24 veckor för att nå en professionell nivå. Tre fokuserade månader kan ge dig en stabil start.

Är spanska det lättaste språket för engelsktalande?

Det hör till de lättare: FSI placerar det i kategori I. I FSI:s resultat efter 24 veckor hamnade spanska (2,25) dock under franska (2,50) och under svenska, norska och afrikaans (3,00).

Hur många timmar om dagen ska jag plugga spanska?

Så många du orkar hålla. Forskning om kursupplägg tyder på att samma timmar ger mer när de koncentreras till en kortare period, så mer tid per dag hjälper, så länge du också sprider ut dina repetitioner.

Hjälper det att kunna ett annat romanskt språk?

Ja, särskilt om du talar det bra. Hur lika språken är förutsäger i hög grad hur snabbt vuxna lär sig, och FSI såg att fördelen visar sig när det andra språket ligger på professionell nivå.

Källor

  • Chiswick, B. R., & Miller, P. W. (2005). Linguistic distance: A quantitative measure of the distance between English and other languages. Journal of Multilingual and Multicultural Development, 26(1), 1 to 11. https://doi.org/10.1080/14790710508668395
  • Collins, L., Halter, R. H., Lightbown, P. M., & Spada, N. (1999). Time and the distribution of time in L2 instruction. TESOL Quarterly, 33(4), 655 to 680. https://doi.org/10.2307/3587881
  • Hulstijn, J. H. (2007). The shaky ground beneath the CEFR: Quantitative and qualitative dimensions of language proficiency. The Modern Language Journal, 91(4), 663 to 667. https://doi.org/10.1111/j.1540-4781.2007.00627_5.x
  • Isbell, D. R., Winke, P., & Gass, S. M. (2019). Using the ACTFL OPIc to assess proficiency and monitor progress in a tertiary foreign languages program. Language Testing, 36(3), 439 to 465. https://doi.org/10.1177/0265532218798139
  • Jackson, F. H., & Kaplan, M. A. (2001). Lessons learned from fifty years of theory and practice in government language teaching. In J. E. Alatis & A.-H. Tan (Eds.), Georgetown University Round Table on Languages and Linguistics 1999 (pp. 71 to 87). Georgetown University Press.
  • Kim, S. K., & Webb, S. (2022). The effects of spaced practice on second language learning: A meta-analysis. Language Learning, 72(1), 269 to 319. https://doi.org/10.1111/lang.12479
  • Lightbown, P. M., & Spada, N. (2020). Teaching and learning L2 in the classroom: It's about time. Language Teaching, 53(4), 422 to 432. https://doi.org/10.1017/S0261444819000454
  • Nakanishi, T. (2015). A meta-analysis of extensive reading research. TESOL Quarterly, 49(1), 6 to 37. https://doi.org/10.1002/tesq.157
  • Schepens, J., van Hout, R., & Jaeger, T. F. (2020). Big data suggest strong constraints of linguistic similarity on adult language learning. Cognition, 194, 104056. https://doi.org/10.1016/j.cognition.2019.104056
  • Serrano, R. (2011). The time factor in EFL classroom practice. Language Learning, 61(1), 117 to 145. https://doi.org/10.1111/j.1467-9922.2010.00591.x
  • Serrano, R., & Muñoz, C. (2007). Same hours, different time distribution: Any difference in EFL? System, 35(3), 305 to 321. https://doi.org/10.1016/j.system.2007.02.001

Så gör vi vår research